tisdag och lite skitsnack



igår tog jag och Hansa en lång promenad för att starta upp från alla sjukdomar, vi gick till Hermosa beach och tittade på fina delfiner sen gick vi hem igen. 9 km eller något sånt blev det! imorse tog jag en promenad på stranden och njöt av tillvaron, sen åt jag lunch och gick till skolan med Hanna. Diggar min klass mer och mer, min lärare är för skön haha! Imorgon ska vi på inspelning av Americas Funniest Home Videos i Manhattan Beach. De ba: ni måste klä er som om ni ska på bröllop! Haha man får inte ha på sig jeans, sneakers, tshirts eller något casual what so ever. haha har ju inga finkläder alls, kommer inte komma in xPPP På fredag ska vi troligtvis åka o kolla in en svensk pizzera i Tarazana efter skolan. Det ligger ca 1 h ifrån Redondo Beach, haha fett värt att resa en timma för lite pirraaa!! Btw har jag börjat följa en serie som heter Super Fun Nights, MEN såklart när jag ska försöka följa något sånt där så ska man börja behöva verifiera saker hit o dit o betala massa jävla saker för att fortsätta kolla. Hur fan gör ni som kollar på serier? Funkar ju aldrig för mig, it's not meant to be...
 
Btw vill jag inte åka härifrån, orkar inte ens tänka på det. Tiden bara rusar iväg, jag har redan varit här i 5 månader... Minns när jag kom och pratade med folk som sa att de vart här 5-6 månader jag typ "wow det är fett länge, tänk när jag har varit här lika länge som dom, undra hur saker och ting ser ut då.." och nu är jag där. De första tre månaderna var de bästa, helt klart, allt var nytt och häftigt, såg nya saker varje dag i princip. På skolan kallar de de första tre månaderna för the honeymoon, vilket stämmer ganska bra, allt var fett bra haha. Sen i mitten av tredje och när fjärde månaden närmade sig hade jag vant mig vid allt, lessnade ur lite på saker och blev bekväm och uppskattade inte allt lika mycket som förut. Sen kom min familj hit, och to be honest, det var jättekonstigt verkligen att ha dem här. Jag hade precis kommit in i mina amerikanska rutiner och tänket och allt, det var jobbigt med kulturchocken i början, kände mig som största turisten varje dag och det märktes att folk visste att jag inte var härifrån och jag hatade det. Ville liksom bli en del utav landet på en gång, man känner sig typ lite utanför haha. Nu femte månaden, är jag inte lika depp, vet hur mycket tid jag har kvar och försöker gör det bästa utav det, har blivit lite småkär vilket hjälpt till lite oxå såklart, och jag känner mig verkligen hemma här nu. folk behandlar mig oxå som en residence, jag kan känna skillnaden. I början var det kul med all uppmärksamhet, ahha det måste sett i mitt ansikte hur lost jag var eller något.. nu är jag som fisken i vattnet typ, no one can tell im a swedish undercover :pp haha..anyways, det var konstigt att ha familjen här, men samtidigt kul att se alla igen såklart. Men det var liksom två världar som krockade. Inget hade liksom förändrats utom jag själv och det var det som var jobbigt. Hade precis blivit lite amerikan så kom sverige in i spelet igen och då var jag "tvungen" att bli svensk igen. Haha kallar mig amerikan hit o dit men ni förstår vad jag menar. Åh det sög verkligen, o vissa dagar ville jag bara vara ensam med mitt nya liv, sorry familjen om jag betedde mig dumt men nu vet ni varför :P Känns inte som att någon riktigt förstår det här förutom mina vänner här i L.A som upplever samma sak och som jag kan diskutera detta med. Jag längtar inte hem, och jag vill helst inte prata med någon hemifrån, inte för att vara elak eller så men bara för att jag känner inte att jag behöver. Det var skönt när alla åkte hem, säger inte heller det för att vara elak som att det var skönt att bli av med alla men för att det var så förvirrande och utmattande för mig att inte veta vem jag skulle vara eller hur jag skulle vara. Det är så konstigt, hur dagarna bara rullar på och man gör saker hit och dit utan att riktigt tänka på det. Nu är jag den som berättar för andra hur länge jag har varit här och de som får bli förundrade (heter det så? förundrad... öh venne, har svårt att hitta vissa svenska ord nu förtiden) Minns innan jag åkte att jag sa till alla att jag skulle vara borta i 9 månader, usch vad länge det lät. Blev orolig och rädd varje gång jag berättade det. Trodde aldrig jag skulle palla att vara borta så länge men det har varit så mycket lättare än jag först kunnat tro. Kommer vara så jävla cp jobbigt att åka härifrån. Jag är mer orolig för att komma hem än jag var för att åka hit. Innan jag åkte var jag så himla olycklig (låter alldeles  too miserable, men jag skulle nog säga att jag var det) och jag ville mest bara åka bort från Sverige för att jag trodde jag skulle bli gladare, vilket jag blev. Jag är jätteglad här, har inte alls lika mycket anxiety och är mer peaceful här, lever ett helt nytt liv i en helt ny värld. För det är verkligen annorlunda här, jag lämnade en värld för en annan och att komma tillbaka känns inte alls så spännande. Finns så mycket jag önskar jag kunde ta med mig hem, eller saker jag kunde ta hit snarare. Jag vet inte hur det komer bli när jag kommer hem igen, förhoppningsvis blir det bättre än innan jag åkte, men det jag fruktar mest är att jag ska bli samma person jag var innan igen. Det är verkligen min största fear för tillfället. Jag badar hellre med hajar, eller klappar lite håriga spindlar istället för att åka hem, typ haha. Åh jag ska verkligen be till gud att det blir bra, här är det lätt att vara glad för omgivningen hjälper till väldigt mycket. Det är så viktigt att omge sig med människor och saker som gör en glad in order to BE happy. Hemma tycker jag inte det verkar lika lätt, för alla element jag vill ha finns inte lika lätt tillgängligt där som här. Solen, havet, palmerna, människorna. Jag har aldrig uppskattat mig själv så mycket som jag gjort sen jag kom hit, iallafall när det kommer till utseende. Hatade typ allt med mig själv hemma i Sverige, även om jag kunde vara nöjd med mig själv så kändes det som att jag inte fick vara det för att ingen ändå brydde sig om mig på det sättet. Här finns alla människor av alla slag och utseenden, det gör det i Sverige oxå, skillnaden är bara att det är så mycket mer accepterat och uppskattat här. Folk är mycket mer open minded, varma och inte så trångsynta som svenskar. t.ex. så ser många här att jag är blandad, och frågar vart jag kommer ifrån och de hyllar the fact that I'm different. Hemma har det alltid kännts som tvärtom, där drar alla mig över en kant och har flera gånger sen jag växte upp känt mig jävligt diskriminerad pga hur jag ser ut, vilket gjort mig jätteosäker. Folk är inte rädda för att ge komplimanger vilket folket hemma är och det är så tråkigt att alla hemma lever i sin bubbla och såfort någon främling försöker att spräcka går vi i försvar och blir skeptiska och tror det värsta om alla, livrädda och ger dem blicken från helvettet typ, hahaha! Känns oxå som att det finns mer hopp i människorna här men det är väll kanske för att det är city of dreams. lol. oj vad jag skrivit mycket, don't judge me, goodnight

What defines you(?)

Kollade precis på denna video, grät en skvätt och blev inspirerad så delade den på facebook. Men lägger upp den här också.
 
Älskar att kolla/lyssna på föreläsningar om ämnet ligger mig varmt om hjärtat så att säga. Vad tycker ni? What defines a person? Människor är ganska snabba på att döma, det är naturligt och inget att direkt skämmas över eller försöka förneka tycker jag för det gör vi alla första gången vi träffar en ny människa, testar en ny maträtt eller lyssnar på ett nytt album. Det jag tror är viktigt är att inte låta "the first time experience" & utsidan lägga the complete foundation for future encounters. DET är dumt och fel. Vet inte hur många gånger jag gjort det med både människor och ting. Minns när jag var liten och "HATADE" Tokio Hotel, just för att alla andra gjorde det. Hade aldrig lyssnat på dem. Gissa vem som la in deras album på spotify listan några år senare? HAHA, skäms!! Jag gör det inte lika ofta längre, jag ger det mesta en chans nu för tiden, för man lär sig av sina misstag. Att vi så naturligt dömer en människa så snabbt tycker jag är en ganska cool grej egentligen. Jag minns människorna jag träffade första dagen i skolan, vissa var så intimidating. Var lite småskraj inför vissa människor, ni vet att vissa personer kan man nästan bete sig hur som helst mot och mot en annan har man mer respekt. Det är fränt att universum fungerar så och jag tycker inte det är orättvist (as long as your actions are reasonable OF COURSE) Det är bara så världen/personer är och har blivit. Anyways, dessa personer är dem jag har "ended up with". Och jag tror att det är dem personerna som skrämmer dig mest som lyfter dig högre, utvecklar dig som person. Det är inte dåligt, men inte det bästa (iaf inte för mig) att bara omringa mig själv med folk som är som jag och som jag är bekväm med. Det har jag märkt sen jag kom hit. Allt är ganska förutsägbart då, men samtidigt är dessa människor sååå viktiga att hålla fast vid för det är oftast dem man kommer närmast och som man kan prata om allt med.
blalla så vad definierar en person? själv tycker jag det är vad personen tycker och tänker, hans actions och hur han beter sig i vissa situationer (med överseende att folk kan göra misstag såklart, hey it's human!) utseendet är ju bara ett skal som man associerar med en människa. Hade vi inte haft ett ansikte, en kropp utan bara ett skelett hade vi alla sett likadana ut men vi hade säkerligen(förhoppningsvis) hamnat med samma människor som vi umgås med idag. (Så länge man inte umgås med en person bara för att han/hon är good looking såklart.. hahah oh that would've been sad...) Sen kan man ju definiera personer olika, jag kan ha en uppfattning om mig själv medans min kompis har en helt annan, för let's me honest, ingen känner dig bättre än du själv. Mycket av definitonen tror jag ligger i sådant man tänker på innan man somnar, det ligger i dem sakerna man gör för att må bra och i de sakerna man är rädd för. (och så vidare) Mycket lämnar man ute för omvärlden och at the end of the day så är det DIN definition av dig själv som räknas och inte din kompis, nån främling på stan eller dina föräldrars.
Älskar detta quote: "If the world was blind, how many people would you impress?" Något att fundera på. Många människor jag träffat i mitt liv snackar bara skit såfort de öppnar munnen, har aldrig något positivt att säga eller komma med. Själv har jag ingen aning, jag är inte värsta snackpåsen i stora grupper men en av mina lärare här (älskar dessa lärare, de är så motiverade och påhittiga!) säger att jag inte pratar så mycket men när jag väl gör det är det "profound things that comes out of my mouth". Och det kan jag hålla med om, jag öppnar oftast bara munnen när jag är säker på svaret eller vet vad jag tycker och står för iallafall. 
 
(åh titta jag kan skriva bra för en gångs skull!!)

I'm back!!

Tillbaka på banan igen!
(haha på tal om banan så hittade jag babybananas, för söta både i smaken och utseendet!)
har precis packat upp alla mina kartonger och väskor och påsar med grejer jag har. Fysatan vad grejer jag samlat på mig här nere.... Kläder högt och lågt och haha fattar inte vart jag får allt ifrån.. Idag åkte familjen hem, lite sorgligt men skönt. haha ska bli skönt att slippa köra så mycket bil som jag gjort under detta lov... Är det något jag ogillar starkt med L.A äre trafiken, känner för att hoppa ut genom dörren i vissa lägen och ba nej ge mig ett jetplan tack. Helt sjukt hur mkt människor det bor i denna stad, ofattbart mycket människor och bilar!! Att åka från Redondo Beach (där jag bor) till Manhattan Beach, det mina vänner tar minst 20 minuter med bil, och gissa hur långt det är? 6 km!!!!! 6 km tar 20 min!! Den sträckan hemma kan man åka från City till Arboga vilket är 2 mil!! hahaha orkar inte vart kommer man från om inte LILLA ÖREBROOO?!?! Den här staden är sjuuk, helt sjuk... Anywayyyys... idag fyller Tobe år, ungar överallt och Sofi fixade en lastbil där man sitter och spelar alla möjliga sorters tv-spel som överraskningspresent. Så nu är alla ungar där inne och gameaaar. hahaha så galna var de innan!!
 
Ja vad har vi gjort då? Förutom att vi besökta alla breakfast ställen som redondo beach har att erbjuda har jag tagit alla mina familjemedlemmar runt överallt. Vi var på Universal Studios vilket var riktigt coolt, attraktionerna där är typ 3D/4D där man sitter i en bergodalbane liknande vagn så kollar man bara på en skärm och typ åker runt och snurrar i massa olika miljöer. Blev helt åksjuk hahaha men det var riktigt frääänt!! Vi var även på Disneyland men asså Disneyland my ass, folk ÖVERALLT!!! Alla attraktioner var MINST 60 min väntetid på allt, hahaha det enda bra med Disney var Disneyparaden, folk har liksom som jobb att klä ut sig till snövit och dansa med en prins och se fina ut :( vill oxå!!!!
Vi har spenderat mycket tid i Hermosa Beach, mitt nya favoritställe!! Så mysigt och har typ allt! Strand, Shopping, Snygga killar. DE TRE S:en!! lool.
Vi har även kollat på alla juldekorationer, dock började de plocka undan allt nu... men ah de går all in här, hahaha....
 
 
Har även köpt mig ett par rollerblades, venne om jag nämt det? whatever det är för kul och jag är för grym, not to brag or anything men jag är fan fast and furious!!! En kvinna idag ba: "What skates do you have?" Jag ba: "ehm... idk I just got em'...." Hon ba: "Oh they're new.. that's why they're so fast!!" Jag typ: "öh bitch doesn't matter if they're new or not I'm fast in whatever I put on my feet alright :P??" Hahaha ne inte riktigt jag typ småskratta och åkte ifrån na hihi!!!! Haha första dagen jag åkte var jag ute i 1,5 h, så avslutade jag på en parkering sen vart min hjärna helt bortom flötet så jag ramlade när det gick som fortast och skrapa upp hela knät och mina nya nike byxor gick sönder hahaha så gick de två tjejer bredvid o ba " :O :P >_>" på mig hela tiden efter det jag typ men ge mig ett plåster istället för att glo hahahah.
 
 
 
Vad är mer nytt.... hmm... måste besikta min bil snart... LÄSKIGT... fattar noll får en massa papper från Department Of Motor Vehicles så står det massa bilsaker jag typ MUÄÄHH someone please do this for MEEH!!
LÄNGTAR SÖNDER TILL JUSTIN TIMBERLAKE VILKET ÄR TYP 16 DAGAR KVAR OCH TILL NEW YORK VILKET ÄR CA 2 MÅNADER KVAR ASSÅ SHIT SKA TRÄFFA JULIA OCH JOHANNA AAHAHAHA SAKNER ER SÅ SJUKT ASSÅ näää vad overkligt :'''))

Så kul också att Milton var jätteblyyyg runt mig hela veckan, har inte fått röra honom, krama honom eller pussa honom överhuvudtaget. han har bara pratat med mig men inte mer. han säger att han inte vågar och att han är blyg och att jag är Emelies Syster. Man ba: men vaaa hahaha är du knasig eller... ungar..
 
kommer inte riktigt på vad jag ska skriva mer men det kommer väl med tiden, minns knappt alla saker vi gjort.
jo juste kan säga att mitt nyår SÖG!! Det SÖG!! Här är varför:
  • Jag är inte 21, får inte beställa alkohol, får inte dricka och vara full som alla andra på nyår. FML!! Så jävla stränga är dem på leg här, asså kan USA bara chilla med denna korkade lag!!? Thank u very much
  • Fyrverkerier var bannat i Santa Monica där vi var. Fick kolla på Malibus fyrverkerier på håll, kuuuul!!!
(vi hade fin utsikt från hotellet dock)
  • I had no friends around me =)=) says it all
  • somnade kl 11 pm. PARDEYY :P
  • hatar när man fixar sig så ser man ingen snygg HAHA girls u feel me?
     
på måndag börjar skolan.... yay.. eller?? ibland äre kul ibland inte, men längtar efter att få se alla igen!!
hur var nyår i sverige då? jul i sverige? asså även fast det varken har varit snö här eller i örebro så saknar jag jul i sverige, och det äckliga vädret och allt sånt där jobbigt svenskt. att fira jul och nyår utomlands vettefan om jag någonsin gör igen. Åh så mycket saker jag saknar med sverige, trodde aldrig jag skulle sakna mitt gamla liv som jag var så trött och missnöjd med, jag var så glad att lämna sverige för USA men nu visar det sig att Sverige är trots allt inte så dumt land ändå. Har lärt mig väldigt mycket om andra länder och hur de lever, Sverige är bra. Det är ett ganska coolt land tycker jag. Lugnt och lagom och skönt. Lite för mycket jantelag dock men vafasen den försvinner nog snart ändå. Sveriges kultur är så inspirerad av Amerika om man tänker efter, allt som visas på tv, musik, mode och allt vad det nu är så amerikaniserat. Det enda som fattas är livsstilen och tankesättet, folket här är verkligen sååå annorlunda... I början gillade jag det, eller det gör jag fortfarande men nu har man börjat märka hur fake en del utav det är och det är det som fått mig att sakna Sverige så mycket. Men ändå det är tanken som räknas och hemma i Sverige kommer man inte ens på tanken, haha fattar ni? en annan sak jag inte gillar med detta ställe är att det är sååå högljutt.. så fort man går in i en affär, eller på en restaurang asså ljudnivån är såå jävla hög, går inte att kommunicera med folk. alla amerikanare snackar så jävla högt, men det är inte konstigt för man hör INGET!!! haha får typ sitta med megafon. Tänk typ hollister fast vart du än går... tålamodet får sig en omgång, har blivit mycket mer peaceful sen jag kom hit vilket jag tycker är ett plus!
hahah mina paragrafer har inget sammanhang för fem öre, nu ska jag dra mig hejdå!!
 
btw ska jag försöka skriva mer ofta, ska göra mitt bästa, kanske mitt new years resolution? vad är erat nyårslöfte? haha min syrra hade slagit vad om pengar att inte äta godis och chips på hela 2013 som nyårslöfte. Så hände något väldigt roligt den 2 januari som jag nu ska dela med mig med cybervärlden, sorry emelie men det är för kul för att inte prata om. Vi var på hermosa beach och chillade under solen, så tar Milton helt ovetande en M&M och går fram till emelie och säger: Vill du ha? hon ba stoppar i munnnen och äter och vi alla kollar på henne o ba :) hon ba ??... :@@@ hahahahahahaha dööör för roligt hejdå!!

Quote of the day

 

Tisdagstankar och årstidssummeringar

Igår var jag uppe supersent, egentligen helt utan anledning och för att vara jag så resulterade det i att jag vaknade ganska sent, halv nio. LOL... Min (jävla) katt kom ner och jamade som om världen skulle gå under och han sprang som om den faktiskt gjorde det upp för trappen för att han var så hungrig, haha stackarn. Men ah, satt uppe till typ 12 eller något, kollade på kändisintervjuer och sminkvideos, haha jag känner att jag har mycket onödiga kunskaper. Eller nej föressten, tar tillbaka det.
Annars känns det verkligen som att sommarens glansdagar är över nu, det är superfint väder men endast 12 grader i skuggan... Vad gör man ute då? På riktigt, vad gör man? Minns inte haha... Känns iallafall så skönt att lämna detta land, gillar verkligen inte kylan. Det känns som äkta höstväder, tycker synd om er, hihi. Fast hösten är mysig, den har sin charm, antar jag.
Asså såfort någon nämner ordet höst så tänker jag på;
  • Ljus
  • Varm oboy/te/chailatte i pappmugg från Espresso House
  • Vinrött & Senapsgult
  • Stickade halsdukar som gör att alla tjejer ser ut som en kvinnligt version av ringaren i notredam, typ
  • Alla blondiner blir brunetter, det är typ en oskriven regel. Haha så roligt att man kan typ se årstiden i tjejers hår. Är det ljusare än naturligt? Då är det sommar, eller till och börja med iallafall vår. Har det blivit mörkt är det höst och ju längre in på vintern man kommer desto mörkare blir det.........
Men asså hösten längtar man typ bara till för att alla andra gör det, det är en såndär månad som iallafall för mig har varit där man sitter och tittar på alla andra som har det så himla mysigt, så själv ba mmh myz sitter i mitt rum och scrollar tumblr i min ensamhet i smutsiga mjukisbyxor och dricker bortglömt te som smakar disktrasa, wops spillde i sängen, better clean it up, eller nej det är ju ändå bara jag som är i mitt rum. HAHAHAA åh sorgliga jag.
Men det är ju typ såhär; the way I see it:
På vintern åker alla till sälen och åker skidor och festar, fast inte jag för jag kan inte åka skidor i alla andras takt och såfort jag åker snowboard slår jag ju bara i svanskotan och måste läka i en sisådär 34 år. Man klagar på att man bor i Sverige och längtar till sommaren som den inte heller duger när den väl kommer.
På våren äter alla "årets första glass" med hår i munnen och låtsas att det är skönt fast det egentligen inte är det. De första två veckorna börjar folk att ladda inför beach 2013/14/15 för det är det enda man ser på Instagram så ser man långsamt vilka som pallar och inte höhöehehe.
På sommaren åker man till Rhodos och festar eller stannar kvar i Örebro och festar, vilket typ är samma sak. Iallafall så festar man och sen festar man lite till. Gör man inte det har man troligtvis en partner eller så är man helt enkelt inte 18. Eller så har man ett liv. Nu skiter man i beachformen och säger att man tar tag i det till hösten igen, fast det gör man inte, man bara säger så.
SEN på hösten så typ förvandlas alla partyprissar till värsta harmoniska människorna, tar första bästa sommarragg och ba "varm oboy i köket med....babe"(har egentligen glömt bort namnet). Man Instagrammar en bild för mycket för det finns inget annat att göra. Man kollar på serier som Vampire Diaries eller Pretty Little Liars eller något och snackar i oändligheter om det med sina vänner som också följer det slaviskt och man blir en outsider och fattar ingenting.
 
Denna lista får gärna fyllas på om jag glömt något viktigt, feel free!! Men jahapp, vad ska jag göra nu? Planera min avskedsfest kanske? AVSKED. FARVÄÄÄL JENNIFER! Alltså det är typ det jobbigaste, först alla ba; "ÅÅÅÅH GUD VAD ROLIGT JAG VILL OXÅ DU ÄR SÅ MODIG, DU KOMMER FÅ ERFARENHETER FÖR LIVET MEN det kommer bli så tomt utan dig ju...." Man ba: "Heheh mmhh jaa det ska bli jättekuuuuul, haha hmm jaa jättetomt..." Aja det är inte det lättaste med inbjudningar iallafall. Helst vill man ju bjuda alla man någonsin känt och träffat i livet men det är inte så rimligt så man känner sig som värsta Tyra Banks ba; "You're still in the running to becoming a part of Jennifer's goodbye party..." 
 
HAHAH MEN GUD VAD MYCKET JAG SKRIVIT?? JAJA BÄST MAN PUBLICERAR DETTA ANNARS ÄR DET JU SLÖSERI MED... JAG VET INTE KNAPPTRYCKNINGAR, ORKAR INTE STÄNGA AV CAPS LOCK HAHA HEJDÅ
 
Vi hörs ;) 
 

Quote of the day

 

Quote of the day

attachment.php.jpg


NOW PLEASE

Idag är en såndär dag då jag är så jävla redo för att åka. Jag vill åka NUNUNUNUNUNU!!!! Vill träffa familjen jag ska bo hos NU, vill träffa nya vänner NU, vill se skolan NU, vill vara livrädd NU. ASSÅ BRING IT ON SÄGER JAG BARA ÄR SÅ REDO!!! Alla verkar så trevliga, och jämlika med mig. ( Vi alla som åker har en communitysida, liknar facebook ) Alla som åker till den skolan, vill liksom samma sak. Träffa nya människor, uppleva världen. Åh vad jag längtar, längtar så mycket. Den här känslan är så annorlunda, så sällsynt. Har aldrig känt ett sånt stort kall, efter att åka bort?? Vill verkligen detta så mycket just nu, just idag, just i år. Jag vill bara bort från allt, alla familjemedlemmar, släkt och vänner. Visst, det kanske låter ganska elakt att säga så, jag håller med. Men det är inte så att jag menar att låta oförskämd och hänsynslös. Av vad jag känner just nu, så vet jag att jag självklart kommer sakna allt och alla, men jag TROR att det kommer vara en saknad jag kommer kunna hantera för jag har känt och känner att jag behöver komma bort från Sverige och min comfortzone för att bli den person jag verkligen vill vara. Jag är så taggad på att få börja om på ruta 1.  Jag minns första dagen i lekis, gick runt helt ensam med en massa killar och var suuuperblyg, tyckte det var jättejobbigt. Nu, kan jag vara vem jag vill. INGEN känner mig, vilket känns skönt. Det är ju inte direkt så att jag kommer ändra personlighet eller karaktär, jag tror bara jag kommer bli ännu mer mig själv.
Jag har just nu, höga förhoppningar, vilket man kanske inte ska ha. Eller asså fuck that, hatar när man säger så "Hoppas inte för mycket". För man måste få längta, hoppas, önska, och se fram emot saker annars blir ens vardag jättetråkig ju! Sen finns det ju tillfällen då det inte blir som man velat, men man kan inte alltid få som man vill och det finns inget att göra åt hur saker BLEV, bara hur saker kan BLI. Önskar jag kunde åka nu, men först ska jag fylla 18 år, supa loss innan jag åker till landet med 21 års gräns (LOL, missförstå mig rätt), umgås med mina bästa vänner och familj och bara leva livet!
 
 

Words of Today

 

Quote of the day


Dagens Fundering;


Words of Today


Would you?


/ Buddha


The Perfectionist


SPRING (the return)

By Me